Årsmöte 2017

Rootsi Eestlaste Liidu  Keskrootsi osakonna aasta koosolekliip
 11 märts kell 12.00
Eskilstuna Eesti Kodus, Kungsvägen 12 (üle õue)
Kontakt: 070-487 40 66 (Maela),  073 7072152 (EES, küsi Mihklit)
Årsmöte för Sverigeesternas förbunds lokalavdelning  Mellersta Sverige
Lördag den 11 mars kl. 12.00
Estniska Hemmet, Eskilstuna, Kungsvägen 12 (över gård)
Kontakt: 070-487 40 66 (Maela), 073 7072152 (EES, fråga efter Mihkel)
Teretulnud / Välkommen
Dagordning enl stadgar
§6. Korralise üldkoosoleku päevakord sisaldab vähemalt alljärgnevaid punkte:
a) üldkoosoleku juhataja, sekretäri ja kahe häältelugejate/protokollikinnitajate valimine
b) üldkoosoleku põhikirjakohaselt kokkukutsumise küsimus
c) möödunud aasta tegevusaruande esitamine
d) möödunud aasta majandusaruande esitamine
e) revisjonikomisjoni aruande esitamine
f) aruannete kinnitamine ja juhatuse vastutusest vabastamine
g) uue juhatuse valimine
h) kahe revisjonikomisjoni liikme valimine
i) käesoleva aasta tegevuskava ja eelarve ettepaneku kinnitamine
j) muud ja kohalalgatatud küsimused.
§6. Årsmötets dagordningen skall omfatta åtminstone följande punkter:
a)  Ordförande, sekreterare och två rösträknare / Protokolljusterare
b)  Årsmöte i enlighet med stadgan för sammankallandet av frågan
c)  Verksamhetsrapport
d)  Ekonomisk rapport
e)  Revisionskommittén rapport
f)  Godkännande av räkenskaperna och styrelsen ansvarsfrihet
g)  Val av ny styrelse
h)  Val av två ledamöter i revisionskommittén
i)  Arbetsplanen och budget för godkännande av
j)  Övriga av medlemmarna initierade frågor.
Annonser
Publicerat i Muu. Leave a Comment »

Kutse Kallelse 2016

 

Kutse aasta koosolekule!

 

REL’i Keskrootsi osakond peab aastakoosolekut 18. Juuni kell 13, Eskilstuna Eesti kodus, Kungsvägen 12 (sissepääs hoovipoolt), Eskilstuna.

Päevakorras: Juhatuse valimine, põhikirja muudatuste kinnitamine (vaata: https://relkesk.wordpress.com/), otsus majanduse kohta ja revidentide/audiitorite valimine.

Kui oled mõnest ülesandest huvitatud, või kui on küsimusi võtke hea meelega ühendust.

070-487 40 66

relkesk@gmail.com

Teretulemast!

/Juhatus

Kallelse till årsmöte!

Sverigeesternas Förbunds lokalavdelning i Mellersta Sverige har årsmöte den 18 juni klockan 13. Plats: Estniska hemmet, Kungsvägen 12 (ingång från gården), Eskilstuna.

På dagordningen: val styrelse, fastställande av stadgeändringar (se vidare https://relkesk.wordpress.com/) , beslut om ekonomin och val av revisorer.

Är du intresserad av något uppdrag eller har frågor kontakta oss gärna.

 070-487 40 66

relkesk@gmail.com

Välkomna

/Styrelsen

 

1Keskrootsi Rootsi Eestlaste Liidu osakonna põhikiri Viimati muudetud 2015-03-21
§1. Osakond nimeks on Keskrootsi Rootsi Eestlaste Liidu osakond.
§2. Osakonna eesmärgiks on toetada Eesti ja eesti kultuuriga seotud üritusi ja tiivustada
kokkukäimist eestlaste ja Eesti sõprade vahel. See toimub üksikute liikmete kaudu
kohalikkudes organisatsioonides. Osakond võib nii iseseisvalt kui koostöös teiste2 ühingutega
tegevusi ka korraldada, kuid ei ole selleks kohustatud.
§3. Keskrootsi Rootsi Eestlaste Liidu osakond on Rootsi Eestlaste Liidu kohalik osakond.
§4. Liikmeks võib saada isik kes ühineb ühingu eesmärkidega. Liikmed on kõik Rootsi
Eestlaste Liidu liikmemaksu tasunud liikmed kellel postiindeksid3 630 00 –
649 99, 690 00 – 739 99.
§5. Osakonna kõrgemaks otsustavaks organiks on üldkoosolek. Korraline üldkoosolek
(peakoosolek) kutsutakse kokku igal aastal hiljemalt märtsi kuus. Peakoosolekul on hääle- ja
sõnaõigus kõikidel liikmetel kes4 eelmisel aastal liikmemaksu tasunud. Peakoosoleku kutse
peab olema välja kuulutatud RELi kodulehel, (Stockholmi) Eesti Päevalehes ja osakonna
kodulehel5 vähemalt kuu aega enne koosolekut.
Juhatus võib kokku kutsuda ka erakorralisi üldkoosolekuid vajaduse korral.
§6. Korralise üldkoosoleku päevakord sisaldab vähemalt alljärgnevaid punkte:
a) üldkoosoleku juhataja, sekretäri ja kahe häältelugejate/protokollikinnitajate valimine
b) üldkoosoleku põhikirjakohaselt kokkukutsumise küsimus
c) möödunud aasta tegevusaruande esitamine
d) möödunud aasta majandusaruande esitamine
e) revisjonikomisjoni aruande esitamine
f) aruannete kinnitamine ja juhatuse vastutusest vabastamine
g) uue juhatuse valimine
h) kahe revisjonikomisjoni liikme valimine
i) käesoleva aasta tegevuskava ja eelarve ettepaneku kinnitamine
j) muud ja kohalalgatatud küsimused.
§7. Keskrootsi Rootsi Eestlaste Liidu osakonda tegevust juhib 3-7 liikmeline juhatus. Juhatus
valitakse üheks aastaks. Juhatus jagab omavahel ametid, nende hulgas esimees, sekretär ja
laekur, ning otsustab allkirjaõiguse andmise kohta.
§8 Keskrootsi Rootsi Eestlaste Liidu osakonda tegevuse lõpetamise ja põhikirja muutmise
otsustab korraline üldkoosolek 2/3 häälte enamusega.
1 Osakonna nimi muudetud ”Ida- ja Keskrootsi Rotsieestlasteliidu osakond ” muudetud ”Keskrootsi
Rootsieestlasteliidu osakond”, 2015-03-21
2 Sõna ”eesti” võeti ära aastakoosoleku otsusega 2013-04-20
3 Postiindeksid 570 00 – 619 99 arvati liikmeskonnast välja, 2015-03-21
4 Sõnad ”käesoleval ja” võeti ära aasta koosoleku otsusega 2013-04-20
5 Sõnastus ”saadetud liikmetele“ vahetati „välja kuulutatud RELi kodulehel, (Stockholmi) Eesti Päevalehes ja
osakonna kodulehel“ vastu otsusega 2014-04-13

Juhan Uppin på besök

Ebeling 30012016.jpg

Rel mellansverige ansvarade för konserten på Ebelingmuseet 30/1-2016.

Dragspel, även kallad härmoonik, lõõts, korts eller põrguorel (helvetets orgel), kom till Estland med sjömän och handlare först på 1800-talet och blev snabbt populärt. För var bra dragspelare så populära och efterfrågade till festligheter såsom bröllop, att dagen för festligheten till och med kunde ändras.

Estlands välkända dragspelsmakare August Teppo föddes i Võru, Loosu by.

Han gjorde sitt första dragspel vid 15 års ålder. Alla verktyg för instrumentbygge tillverkade han själv. August Teppo tillverkade instrument i 70 år, totalt nära 150 instrument.

Hans instruments största värde ligger i dess

säregna vackra klang, rena toner och enastående förmåga att hålla stämningen. Teppo var i sin ungdom en efterfrågad spelman på byfester, bröllop och arbetsgillen. Han har skrivit många dragspelslåtar som flitigt spelas.

Teppo dragspel  som är motiv på frimärket, lõõtspill är idag det populäraste och samtidigt det mest karakteristiska estniska folkmusikinstrumenten.  TEPPO dragspelet blev snabbt mycket populärt och flera instrumentbyggare kopierade det.

I den estniska folkmusiken är dragspelet ett naturligt inslag med en lång och obruten tradition. Dragspelet blev så dominerande så att fiolmusiken undanträngdes. Men det var dragspelarna som lyfte fram fiolmusiken och idag är fiolen och dragspelet naturliga inslag i musiken.

August Teppo  konstruerade dragspelet och det var Karl-August Kikkas (1914 – 1992) som gjorde det populärt. Kikkas började som 10-åring att lyssna på äldre spelmän och lärde sig på gehör kopiera låtarna. När Estlands radio 1938 uppmärksammade dragspelsmusiken Kikkas fick dragspelet ett betydande statuslyft från krogen till finrummet. Estlands radio spelade mellan 1968 och 1978 in två timmar med Kikkas musik.

Johan Uppin har Kikkas som sin förebild och har ägnat stor tid att studera och lyssna till radions inspelningar och har därifrån lärt sig låtarna och tekniken att spela. Juhan Uppin spelar själv på ett av Teppo på 1920-talet byggt spel

Musiken är dansmusik, men givetvis tar folkmusiken även upp moderna låtar på repertoaren. Så har Arvo Pärt, filmmusik från Hollywood, irländsk musik och Evert Taube inlemmats i den estniska folkmusiken.

Länk till inspelning Ebelingmuseet.
August Teppo

(29. augusti 18757. december 1959)

August Teppo ligger begravd på Võru kyrkogård

1985, 110 år sedan August Teppo föddes.

EPL10.02.2016

Eksiilkunsti näitus Ebelingi muuseumis

Eesti Vabariigi suursaadik Stockholmis Merle Pajula külastas Eesti eksiilkunsti näitust Ebelingi muuseumis Torshällas. Teda võtsid südamlikult vastu intendant Maria Hallberg ja Torshälla linnavalitsuse esimees Lars·Göran Karlsson. Suursaadikole anti ülevaade linna ettevalmistustest tähistamaks oma 700 aastapäeva 2017. aastal.

Oli hea meel näha, kuidas eestlased, kes on hiljuti Rootsi tulnud, esindasid enamuses töödest, mis olid näitusele kogutud. Merle Pajula kinnitas, kui tähtis on, et just kohapeal elavad eestlased kinnitakaid kohalike rootslaste jaoks Eesti nende jaoks maailmakaardile.

Seda peaksid tegema koostöös nii need eestlased, kes elavad ja töötavad Euroopa Liidu vabaturu tingimustes, kui ka siin eksiilis elanud Merle Pajula tutvustas lõõtsamängi jat Juhan Uppinit kui tähtsat eesti kultuuri esindajat.

Juhan Uppin esitas imelise kava, mis oli pikem kui alguses planeeritud, kuid publik istus kui nõiutult ja kuulas, kuidas Juhan rääkis lugude vahele eesti rahvamuusikast ja August Teppost, Eesti lõõtsa konstruktorist. Juhan Uppin tutvustas ka oma suurt eeskuju, lõõtsamängijat Karl-August Kikkast ning seda, kuidas ta Eesti Raadio helisalvestisi kuulates õppis lõõtsapillimängu tehnikat. Lõõtsamängijad on peaaegu unustatud muusikajälle au sisse tõstnud. Eestis on lootspill osa rahvuslikust muusikainstrumentidest ning pole mittekutsutud külaline nagu Rootsis.

Juhan Uppin ütles, et rahvamuusikal on samasugune mõju nagu näiteks Evert Taube filmimuusikal. Ja miks mitte -lõõtspillimuusika järgi saab hästi tantsida.

MIHKEL NÕMM

Aasta koosolek/ Årsmöte för Sverigeesternas förbunds lokalavdelning i Östra och Mellersta Sverige

Rootsi Eestlaste Liidu Ida- ja Keskrootsi osakonna aasta koosolekliip
Pühapäev 13 aprill kell 13.00
Eskilstuna Eesti Kodus, Kungsvägen 12 (üle õue)
Kontakt: 070-487 40 66 (Maela), 016-14 75 85 (EES, küsi Mihklit)
Årsmöte för Sverigeesternas förbunds lokalavdelning i Östra och Mellersta Sverige
Söndag den 13 april kl. 13.00
Estniska Hemmet, Eskilstuna, Kungsvägen 12 (över gård)
Kontakt: 070-487 40 66 (Maela), 016-14 75 85 (EES, fråga efter Mihkel)
Teretulnud / Välkommen
Publicerat i Muu. Leave a Comment »

Släktforska på den Estniska sidan!

Bland goda vänner letar vi bland de digitala estniska dokumenten.

Vi lär ut  datorkunskaper och forskning.

Sök dina rötter i Estland!

Tillsammans med Maela Jaanivald, EES Arhiiv, REL i Östra och Mellersta Sverige och Sensus fortsätter vi nu med en studiecirkel på temat släktforskning i Estland. Inriktningen är arkivforskning i Estland och i Sverige.

Tillsammans söker vi våra rötter, diskuterar, löser problem och fördjupar oss i vad som finns framförallt på nätet och hur vi hittar det.

Studiecirkeln startar 18 februari kl. 18.00 och fortsätter därefter på tisdagar.

Lokal: Estniska Hemmet ”Eesti Kodu”, Kungsvägen 12 (ingång från gården).

Anmälan telefon Maela 070 4874066, EES 016-147585, 073 7072152, mail: ees@leht.se, rel.kesk@gmail.com

Kursdagar: 16/4, 23/4, 7/5, 14/5, 21/5, 28/5

Kostnad: Deltagande på kursen förutsätter medlemskap i EES eller REL.

Inloggning Släktforskning

Material som ingår i kursen kan läsas på den interna nätplatsen

forska.leht.se

För att få tillgång till inloggning meddela kursledaren på

rel.kesk@gmail.com

Sök dina rötter i Estland!

 

Sök dina rötter i Estland!

Tillsammans med Maela Jaanivald, EES Arhiiv, REL i Östra och Mellersta Sverige och Sensus fortsätter vi nu med en studiecirkel på temat släktforskning i Estland. Inriktningen är arkivforskning i Estland och i Sverige.

Tillsammans söker vi våra rötter, diskuterar, löser problem och fördjupar oss i vad som finns framförallt på nätet och hur vi hittar det.

Studiecirkeln startar 16 april kl. 18.30 och fortsätter därefter på tisdagarna.

Lokal: Estniska Hemmet ”Eesti Kodu”, Kungsvägen 12 (ingång från gården).

Anmälan telefon Maela 070 4874066, EES 016-147585, 073 7072152, mail: ees@leht.se, rel.kesk@gmail.com

Kursdagar: 16/4, 23/4, 7/5, 14/5, 21/5, 28/5

Kostnad: Deltagande på kursen förutsätter medlemskap i EES eller REL.

Det finns idag cirka 10.000 personer födda i Estland[1] bosatta i Sverige. Kontakterna mellan Estland och Sverige har dock månghundraåriga anor, och Estland (som bara haft korta perioder av självständighet[2]) har, liksom Finland, sedan 1200-talet haft en svensktalande befolkning i skärgården och längs Östersjökusten[3]. Andra världskriget visade sig dockm vara ödesdigert för den svenska befolkningen i Estland. Sovjetunionen erövrade Estland 1940, och Rågöarna, Nargö och Odensholm tömdes på svensk befolkning undan sovjetiska militärbaser. I deporteringarna 1941 deporterades också många estlandssvenskar förutom etniska ester. Då tyskarna anföll samma år mobiliserade Sovjetunionen 300 estlandssvenskar, varav cirka en tredjedel överlevde kriget. I och med den tyska erövringen kunde estlandssvenskarna återvända till de öar de deporterats från. Då den tyska krigslyckan vände började estlandssvenskarna fly undan de sovjetiska trupperna. Flykten började 1943 och skedde med båtar. Största delen flydde över Finska viken till Finland där de fortsatte sin färd till Sverige. Ormsö var det enda

English: Small coat of arms of Estonia. Offici...

område varifrån många av svenskarna åkte direkt till Sverige. År 1943 kom Sverige överens med Tyskland om att förflytta 780 sjuka estlandssvenskar till Sverige och 1944 avtalades om att flytta alla kvarvarande estlandssvenskar. I det sista skedet anlände ännu 3 335 estlandssvenskar. Totalt flydde cirka 7 000 estlandssvenskar till Sverige, bland dem också etniska ester. Självklart betyder det att antalet svenskar med estländska anor är mycket större än antalet som är födda där.

Det finns en handledning om hur man släktforskar i estländska källor på G-gruppens hemsida