Juhan Uppin på besök

Ebeling 30012016.jpg

Rel mellansverige ansvarade för konserten på Ebelingmuseet 30/1-2016.

Dragspel, även kallad härmoonik, lõõts, korts eller põrguorel (helvetets orgel), kom till Estland med sjömän och handlare först på 1800-talet och blev snabbt populärt. För var bra dragspelare så populära och efterfrågade till festligheter såsom bröllop, att dagen för festligheten till och med kunde ändras.

Estlands välkända dragspelsmakare August Teppo föddes i Võru, Loosu by.

Han gjorde sitt första dragspel vid 15 års ålder. Alla verktyg för instrumentbygge tillverkade han själv. August Teppo tillverkade instrument i 70 år, totalt nära 150 instrument.

Hans instruments största värde ligger i dess

säregna vackra klang, rena toner och enastående förmåga att hålla stämningen. Teppo var i sin ungdom en efterfrågad spelman på byfester, bröllop och arbetsgillen. Han har skrivit många dragspelslåtar som flitigt spelas.

Teppo dragspel  som är motiv på frimärket, lõõtspill är idag det populäraste och samtidigt det mest karakteristiska estniska folkmusikinstrumenten.  TEPPO dragspelet blev snabbt mycket populärt och flera instrumentbyggare kopierade det.

I den estniska folkmusiken är dragspelet ett naturligt inslag med en lång och obruten tradition. Dragspelet blev så dominerande så att fiolmusiken undanträngdes. Men det var dragspelarna som lyfte fram fiolmusiken och idag är fiolen och dragspelet naturliga inslag i musiken.

August Teppo  konstruerade dragspelet och det var Karl-August Kikkas (1914 – 1992) som gjorde det populärt. Kikkas började som 10-åring att lyssna på äldre spelmän och lärde sig på gehör kopiera låtarna. När Estlands radio 1938 uppmärksammade dragspelsmusiken Kikkas fick dragspelet ett betydande statuslyft från krogen till finrummet. Estlands radio spelade mellan 1968 och 1978 in två timmar med Kikkas musik.

Johan Uppin har Kikkas som sin förebild och har ägnat stor tid att studera och lyssna till radions inspelningar och har därifrån lärt sig låtarna och tekniken att spela. Juhan Uppin spelar själv på ett av Teppo på 1920-talet byggt spel

Musiken är dansmusik, men givetvis tar folkmusiken även upp moderna låtar på repertoaren. Så har Arvo Pärt, filmmusik från Hollywood, irländsk musik och Evert Taube inlemmats i den estniska folkmusiken.

Länk till inspelning Ebelingmuseet.
August Teppo

(29. augusti 18757. december 1959)

August Teppo ligger begravd på Võru kyrkogård

1985, 110 år sedan August Teppo föddes.

EPL10.02.2016

Eksiilkunsti näitus Ebelingi muuseumis

Eesti Vabariigi suursaadik Stockholmis Merle Pajula külastas Eesti eksiilkunsti näitust Ebelingi muuseumis Torshällas. Teda võtsid südamlikult vastu intendant Maria Hallberg ja Torshälla linnavalitsuse esimees Lars·Göran Karlsson. Suursaadikole anti ülevaade linna ettevalmistustest tähistamaks oma 700 aastapäeva 2017. aastal.

Oli hea meel näha, kuidas eestlased, kes on hiljuti Rootsi tulnud, esindasid enamuses töödest, mis olid näitusele kogutud. Merle Pajula kinnitas, kui tähtis on, et just kohapeal elavad eestlased kinnitakaid kohalike rootslaste jaoks Eesti nende jaoks maailmakaardile.

Seda peaksid tegema koostöös nii need eestlased, kes elavad ja töötavad Euroopa Liidu vabaturu tingimustes, kui ka siin eksiilis elanud Merle Pajula tutvustas lõõtsamängi jat Juhan Uppinit kui tähtsat eesti kultuuri esindajat.

Juhan Uppin esitas imelise kava, mis oli pikem kui alguses planeeritud, kuid publik istus kui nõiutult ja kuulas, kuidas Juhan rääkis lugude vahele eesti rahvamuusikast ja August Teppost, Eesti lõõtsa konstruktorist. Juhan Uppin tutvustas ka oma suurt eeskuju, lõõtsamängijat Karl-August Kikkast ning seda, kuidas ta Eesti Raadio helisalvestisi kuulates õppis lõõtsapillimängu tehnikat. Lõõtsamängijad on peaaegu unustatud muusikajälle au sisse tõstnud. Eestis on lootspill osa rahvuslikust muusikainstrumentidest ning pole mittekutsutud külaline nagu Rootsis.

Juhan Uppin ütles, et rahvamuusikal on samasugune mõju nagu näiteks Evert Taube filmimuusikal. Ja miks mitte -lõõtspillimuusika järgi saab hästi tantsida.

MIHKEL NÕMM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: